Stödhjul bort
Foto Linn Haglund (tack!)Den här veckan har varit en mor - dottervecka. I tisdags åkte vi ner till Stockholm för att hon skulle få se två av hennes favoritband, Pierce the Veil och Sleeping with Sirens (......jo, jag vet...), spela på Fryshuset. En vän som jobbar där skulle visa oss runt först och sedan ta med oss på konserten. De övriga i dotterns klass gjorde nationella prov i matematik den dagen....bara så att ni förstår glädjen lite extra tydligt! Kön in till Fryshuset var full av unga tjejer och killar med hår i alla regnbågens färger. Jag såg direkt på dottern hur hemmakänslan infann sig - hon hörde dit. Eftersom hon aldrig hade varit på en större konsert tidigare var jag extra noga med att förklara vad som kan hända om man får en armbåge i magen, blir trampad på tårna eller blir yr av värmen för att man druckit för lite, vart vi skulle mötas om vi tappade bort varandra och blablablablablaaaaaaaaa. När jag hade pratat klart sa det sssssccccchhhhwwwoooooosssccch så var ungen försvunnen in i folkhavet. Jaha. Där skruvade hon själv loss stödhjulen och tog sats nerför backen. Kvar stod en förvånad mamma med gapande mun och ihålig blick och hennes kompis med ett stort leende på läpparna och en inte alls lika förvånad blick. Tre timmar senare kom en genomsvettig men lycklig unge tillbaka till mötesplatsen. Hon var yr och hade blåsor under fötterna och bubblade av ord. Underbart!
Det jobbas frenetiskt med allt som ska göras inför skivsläppet av On The Mends skiva den 18 april. I morgon ska den skickas på tryckning! Ramarna för konserten den 29 april är på plats - sedan handlar det om ljud och schema för alla 17 artister som ska uppträda - men det får bli en senare fråga. Det är nära nu!
Jag känner mig piggare och piggare i huvudet även om cancerdemensen är påtaglig i perioder. Orkar inte bry mig om det utan ska gå upp till 75% på jobbet den 1 april. En mer och mer normaliserad vardag gjorde också att jag färgade mitt cellgiftsgråa hår igår - nu är det brunsvart igen. Ville inte se ut som alla farbröder man möter på affären och har inte heller kännt mig hemma med det grå, även om jag fått mycket komplimanger av dem som tycker att jag passade i det. Nu är jag i alla fall brunsvart igen och på tisdag blir det klippning så att det inte ser ut som om jag har ett sadelskydd av hår på skallen.
Nu ska det handlas till en äppelpaj så att bästa tjejen som kommer på besök i eftermiddag får något i magen. God söndag på er!
