Vill inte...
Sitter och läser regeringens budgetproposition för 2017 samtidigt som jag försöker hålla tårarna borta. Maken frågar hur han kan hjälpa mig och jag får bara fram ett ynkligt "jagvillinte"............
Jag vill inte ta prover. Jag vill inte gå på mammografi på fredag och jag vill inte träffa min onkologläkare på måndag. Vill. Inte! Jag vill inte ha haft cancer och vara orolig att den ska komma tillbaka. Vill inte vara ledsen vissa dagar och tycka att jag inte har någon anledning till det. Vill inte fundera över vad "normala familjer" diskuterar, bråkar eller blir osams om. Alla har sitt att brottas med - jag vet - men just nu vill jag inte. Vill inte vara en av dem som har cancersatan med mig i bagaget. Vill vara en av dem vart värsta upplevelse i livet var när min stora kärlek gjorde slut eller jag inte fick det där drömjobbet.
Det är ett år sedan jag avslutade behandlingen med Herceptin. Två år sedan jag blev klar med cellgiftsbehandlingen. Det är klart att jag är frisk! Emblaplåstret är på och jag kommer att få en tablett som gör att jag bryr mig lite mindre.....Vill inte ändå.
