Tillbaka till vardagen
Det är näst sista dagen på min semester nu. Regnet öser ner, men det gör inget, känns ganska mysigt. Huset är tomt så när på en trött tonåring i källaren som har huvudvärk.
Under hösten hade jag nog behövt vara sjukskriven på del av tiden. Det känns i kroppen att jag är trött trots fem veckors ledighet. Min högra arm har spökat med mig också. Tål uppenbarligen inte drag. Pratade med min sjukgymnast om varför det händer - att armen sväller upp, blir röd och värker så att man vill rycka loss den? Alla tecken på inflammation på grund av att jag haft armen i drag, i närheten av en bordsfläkt eller i vägen för AC:n i bilen. Hon kunde inte svara på det mer än att lymfsystemet har blivit knas efter operationen och övrig behandling. Mitt lymfödem i armen har gått ner till viss del om man bortser från förra veckans tillfälliga elände. Förra året behövde jag inte ha "stödstrumpan" på mig varje dag, men nu pirrar det i armen eller handen så snart jag är utan ett par timmar. Det är ok. Är ganska van vid det här laget. Kommer det att vara så här för alltid? Det kunde sjukgymnasten inte heller svara på.
Min "elefantarm" och mina avdomnade tår kanske kommer att vara en ständig påminnelse om vad jag varit med om. Konstigt nog får jag tillbaka känslen i tårna när jag gör Qi Gong och en timme efteråt. Måste bli bättre på att göra det..
På måndag är det tillbaka till vardagen, men fram till dess ska jag njuta av ledigheten och just nu tystnaden här hemma. Ha en skön helg!
