supermorsa.blogg.se

Bloggen belyser min vardag som förutom familj, jobb, vänner och att göra saker som ger energi samtidigt handlar om att leva som "frisk" efter två omgångar bröstcancer.

Största möjliga tystnad?

Publicerad 2016-08-25 22:44:00 i Allmänt,

 
Det är ganska tyst i hemmet idag. Det är så klart inte hemmet som är tyst, utan vi - människorna i hemmet - som är tysta.
 
Jag funderar mycket på gårdagens samtal om att aktivt förändra sitt sätt att tänka och därmed också att göra. Måste man vara pigg och utvilad för att orka ta tag i saken? Behöver man prata med någon om hur man ska göra eller är det "bara" att prova? Att släppa strunt i mitt arbetsliv har jag blivit ganska bra på, men är jag lika bra på att göra det här hemma? Är inte så säker på det. Här hemma är ingen gard uppe och skärpan är lägre. Mitt privata jag har större tendens att falla i gropen med klet, att sura över en handduk som hänger på fel ställe eller något annat strunt.
 
Maken och barnen är också tysta ikväll. Som om vi alla behöver vila.
 
Är jag mentalt utmattad av allt elände som hänt sedan 2010 eller är jag bara dålig på att släppa och gå vidare? Vissa dagar och veckor lever jag som om det värsta som hänt mig varit en punktering på cykeln en gång för tio år sedan. Andra dagar och veckor är jag fast i elände och sirap i mitt eget huvud.... Jag tror inte att någon utanför min egen familj eller närmaste vännerna ser det på mig, men så är det.
 
På lördag ska jag gå ut och lyssna på musik och sedan ska jag börja jobba på en egen låt tillsammans med en musiker. Jag skrev först "en annan musiker" men ändrade sedan. Det var så länge sedan jag höll på aktivt med musik. Synd. Skriver texter dock, så då är jag väl ändå "nästanmusiker"......amatörtextförfattare i alla fall :)
 
Skit samma! Inatt ska jag sova hela natten.

Kommentarer

Postat av: Jennie

Publicerad 2016-08-26 23:50:49

Härligt att kunna följa dig på bloggen igen, du skriver verkligen så himla bra. Och så himla bra grejer också!!

Och det här med att vara mentalt utmattad, tänker jag nog är väldigt naturligt efter att ha vart med om sådan stress och oro som du gått igenom. Kroppen är ju så finurlig, för att ta ett (lite löjligt) exempel så har jag fått berättat av mig av en frisör att hårstrån lever i cykler och att om du vart stressad eller mått dåligt en period så kan hårstrået reagera typ ett halvår senare och ba gå av och ha sig, även fast allt är bra just då. Ja, ett lite töntigt exempel men jag tänker nog att hela kroppen kan vara lite likadan. Viktigt att lyssna och vila.

Och just det, du ÄR en musiker! Och vilken sådan!:) <3

Kom till Uppsala för några timmar sedan, men saknar dig redan!

Puss!

Svar: Käraste du - ska skicka en film på två av våra favoriter till dig! Känns konstigt att jag ska ner till Uppsala på torsdag men inte hinna träffa dig <3 Ses snart!
Jeanette

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Jeanette

Jag är en 52-årig kvinna som lever med man och två barn - en egenproducerad tonårsdotter och en bonusdotter. Har ett bra jobb, goda vänner och en syster och föräldrar som finns för mig. Det enda molnet på min himmel är att jag haft bröstcancer två gånger sedan år 2010 och försöker nu hitta tillbaka till att leva som "frisk".

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela