supermorsa.blogg.se

Bloggen belyser min vardag som förutom familj, jobb, vänner och att göra saker som ger energi samtidigt handlar om att leva som "frisk" efter två omgångar bröstcancer.

Hur gör man?

Publicerad 2016-08-05 16:49:30 i Allmänt,

 
Känner mig sur och iriiterad och vet inte varför. Försöker verka "som vanligt" (vilket kanske är sur och irriterad..) inför familjen, men jag vet inte hur jag lyckas. Har ingen lust att göra någonting alls. Det är min sista semesterdag idag, men jag har ingenting emot att börja jobba igen - så det är inte därför. Kanske är det för att jag sällan kan släppa tankarna på cancer en längre period, som tar energi. Antingen är det min makes projekt som är på tapeten, en kompis som fått cancer eller en som precis är färdigbehandlad. Cancer, cancer, cancer. De är duktiga på cancer i Umeå - visst - men det är slitsamt att påminnas hela tiden.
 
Många av dem jag pratat med som haft cancer menar att de upplever sig ha blivit lätt hypokondriska så här i efterhand. Har man ont i huvudet så är det en hjärntumör, ont i höfterna är metastaser i skelettet osv. Själv log min läkare åt mig (kärleksfullt) när jag till slut berättade om mina symmetriska metastaser i axlar, knän och höfter. Han hade aldrig under sina 35 år som onkologläkare träffat på symmetriska metastaser, varken i Sverige eller utomlands, och trodde att min värk mer logiskt gick att förklara med en väldigt vanlig biverkning av hormontabletterna i samband med virus. Han hade nog rätt. Hade varit förkyld i nästan 1,5 månad. Jag kunde få en magnetröntgen om jag ville, men jag sa ett lättat "nej tack". Han tyckte att jag kunde ringa honom nästa gång, istället för att vara orolig i 1,5 månad. Man vill ju inte vara till besvär...
 
Det är svårt att agera smart efter man har haft cancer. För mig tar det mycket energi bara att hålla fasaden i ordning. Visst - det går dagar och ibland ett par veckor utan att jag befinner mig i en cancertanke, och jag pratar definitivt inte om det ofta.
 
Jag har tänkt leva tills jag är minst 60 år. Då är dottern 22. Det kommer att gå bra. 

Kommentarer

Postat av: Orädd😉

Publicerad 2016-08-08 15:19:48

Efter ditt meddelande igår går jag in och läser din blogg! Igenkänning hög!! "Blivit lätt hypokondrisk..." Haha, precis vad jag brukar säga!!! Jag har ju reumatiskt SKIT , och är riktigt dålig nu men precis som du säger är ju tankarna där; tänk om det är ngt annat.... Ska jag höra av mig igen, nä är bara besvärlig patient... Vet du, ändå skönt läsa jag kanske är mer normal än onormal ändå! Delar inte dessa tankar med någon direkt....har inte ens viljat skriva på bloggen för att jag tänker man blir betraktad negativ, hypokondrisk ..... Halleluja. Kanske bara är HELT JÄVLA NORMALT efter resan...?!?!!tack för att du delar. Kram

Svar: Tack själv! Om man inte tar ut tankarna ur huvudet så tror jag att man till slut blir galen. Och vet du vad - "de" får betrakta oss hur de vill för VI HAR HAFT CANCER!! Då har man anledning att vara både gnällig, hypokondrisk och rädd för vi har varit med om det värsta beskedet man kan få <3
Jeanette

Postat av: Else

Publicerad 2016-10-29 21:21:55

Gud vad jag känner igen mig i det du skriver! Så skönt att se att jag inte är ensam om mina känslor. Jag börjar undra om det är mina Exemestan som gör mig så nedstämd och ointresserad av omgivningen.

Svar: Jag bytte märke och började må lite bättre! Tips att kolla med din läkare.
Jeanette

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Jeanette

Jag är en 52-årig kvinna som lever med man och två barn - en egenproducerad tonårsdotter och en bonusdotter. Har ett bra jobb, goda vänner och en syster och föräldrar som finns för mig. Det enda molnet på min himmel är att jag haft bröstcancer två gånger sedan år 2010 och försöker nu hitta tillbaka till att leva som "frisk".

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela