Men allvarligt...
Det fungerar inte att vara allvarlig, nedstämd och "seriös" varje dag. De människor i min omgivning som inte ger energi utan bara suger en tom på allt man är, har med åren sorterats bort. Nu finns de underbara kufarna kvar - de där som inte tänker som "alla andra" jämt, som säger helt fel saker i vissa situationer och som kanske inte alltid är politiskt korrekta eller funderar över "vad som passar sig" att göra eller säga. Mina kufar är ärliga, omtänksamma, busiga (galna?) och fulla av kärlek.
Jag skruttade runt stan med en av dessa vänner idag för att hitta tyg till de cancerluvor hon ska sy till mig innan håret trillar av. Idén med en luva med trycket "A really bad hair day" eller "No hair day" har bytts ut mot camoflagemönster och annat tilltalande. Jag kommer att ha de läckraste luvorna på hela onkologen!
Har fått kramar och blommor idag från fina människor som finns med mig utan att jag ser dem varje dag. Det värmer hjärtat. I kväll blir en stilla fredag bland kuddar och film.
